Förstörs fleromättat fett vid uppvärmning?
	Svar: Kvalitetsmässigt går det bra att använda oljan till stekning. Teoretiskt sett är upphettning till nackdel för oljor med hög andel fleromättat fett, men i praktiken har det inte betydelse i normal matlagning. Vid vanlig stekning är tiden för kort för att fettet ska hinna brytas ner. Oljan hinner heller inte ta skada av det vatten som kommer från maten på normal tillagningstid.   Om man skulle använda rapsoljan i en fritös, där man sparar oljan i flera dagar och upphettar den många gånger börjar det få praktisk betydelse. Då bryts oljan ner (främst det fleromättade fettet), och det bildas kortare fettsyror och andra biprodukter, som ger oljan sämre smak och sämre näringsvärde. Med sämre näringsvärde menas att fördelarna av det omättade och fleromättade fettet förloras när dessa fettsyror förstörs.
	Vad händer rent kemiskt?
	Svar: Rent kemiskt kan förändringen beskrivas så här. Oljans fettsyror både oxideras och hydrolysernas. De fleromättade fettsyrorna är mest känsliga för detta, därför förstörs de tidigare än mättade fettsyror. Hög temperatur och närvaro av vatten bidrar till att oljan bryts ner. För att detta ska hända krävs hög temperatur under lång tid (många timmar, eller dagar, beroende på temperatur och hur mycket vatten som oljan utsätts för). Det räcker inte med vanlig stekning, ugns-tillagning eller kokning under normal tillagningstid.
	Kan fettet bli härdat vid upphettning?
	Svar: Härdning av oljan sker inte vid normal hantering, inte ens vid långvarig upphettning. För att oljan ska härdas krävs att man tillsätter vätgas och någon katalysator (en metalljon, vanligen nickel eller koppar). Härdning kan bara ske i industriell process, inte vid normal användning.
	Innehåller Maria Hägglund såskulör gluten?
	Svar: Nej, Maria Hägglund såskulör är fri från både gluten och soya.
	Innehåller guldsoya gluten?
	Svar: Guldsoya innehåller en mindre mängd kinasoya där vete ingår i tillverkningsprocessen. Det rör sig om mycket låga halter som ej går att analysera, eftersom processen sönderdelat glutenet. Alltså så låg halt att det inte går att mäta.
	Hur länge håller min vinäger?
	Svar: Hållbarheten är flera år och en färgförändring med ökad ålder är normalt. En mindre bottensats kan också uppkomma efter lång lagring och det är helt ofarligt.
	Finns det ingen datummärkning på min vinäger?
	Svar: Nej det är inte säkert att det gör det. Vinäger tillhör en av de fyra varugrupper, som är undantag från märkningsregel på grund av dess långa hållbarhet (mer än fem år). De andra varugrupperna är ättika, socker och salt. Dock finns det alltid en tillverkningskod som är femsiffrig. Den kan du själv få fram produktionsdatumet på. Står det t ex 14452 betyder det att den är producerad 2004, v 45, dag 2. Ta alltid bort den första siffran i koden. Nästa siffra är året, de nästa två är vilken vecka och den sista är vilken dag av veckan den är producerad.
	Vad är det för skillnad mellan vinäger och vinättika?
	Svar: Vinättika är en blandning av vinäger och ättika.
	Vad ska man ta om det står vinättika i receptet?
	Svar: Ofta står det t ex röd vinättika 7 % eller vit vinättika 7 % i recepten. Då kan man oftast byta ut det mot röd- respektive vitvinsvinäger. Vill Du göra 7%-ig vinättika, tag till 1 liter: 4,2 dl vinäger (röd eller vit) 3,8 dl 12%-ig ättiksprit 2 dl vatten
	Är det gluten i senapen?
	Svar: Nej, inga av våra senapssorter innehåller gluten.
	Är det laktos i senapen?
	Svar: Ingen av våra senapssorter innehåller laktos.